DEN VITALA DEMOKRATIN

Representativ demokrati är den demokratimodell som är rådande i stora delar av västvärlden, i den kan medborgare delta i val med några års mellanrum. I denna väljer medborgare representanter som ska driva politiska frågor och som utser en verkställande makt för att verkställa beslut. I valen kan medborgare välja vilken politik som ska forma landet de kommande åren och i mellanvalsdemokratin kan medborgare delta och nå inflytande i olika former. I båda formerna av demokrati ser vi förändringar i form av nya politiska styren i valdemokratin och nya sätt att försöka arbeta med demokrati på i mellanvalsdemokratin, ofta på lokal och regional nivå. Demokrati är beroende av ett upplyst medborgarskap (Chistopher Phillips) och denna sida är tänkt ge kunskap om demokrati och diskutera demokratins former och de förändringar vi ser.

Valdemokratin

I valdemokratin kan medborgare delta i val vart fjärde år på lokal, regional och nationell nivå. I den väljs vilka representanter som ska representera medborgares åsikter under fyra år. Om inte representanterna har agerat enligt vad de lovat medborgare kan dessa bytas ut efter fyra år.

Mellanvalsdemokratin

Mellanvalsdemokratin sker mellan valen och i den finns många olika sätt att utöva demokrati. Detta tar ofta plats på lokal och regional nivå, men också ibland på nationell nivå genom folkomröstningar. Ett begrepp som brukar användas är medborgardialoger och några exempel är medborgarundersökningar, medborgarråd, medborgarförslag och e-förslag.

6-7 olika företag bygger Sveriges kommuners e-förslag

Ett relativt nytt verktyg för medborgardialog är e-förslaget. I en studie som nyligen gjordes (e-förslag.se) gick det att se hur de e-förslagsystem som användes av kommuner såg olika ut i design, form och funktion. Vissa förändringar kan vara förväntade, som till exempel att signaturgränserna var olika och att tidsfristen var kort eller lång. Detta är något som kommuner har rätt att göra en egen bedömning kring, det skulle delvis kunna bero på att e-förslaget inte är reglerat i Kommunallagen. Dessa förändringar ter sig nog inte så konstiga, men finns det förändringar som kan vara oförutsedda? E-förslag används idag av cirka 70 kommuner. När det gäller e-förslaget gick det att se att ca. 6-7 företag hanterade e-förslagssystemen i kommunerna. Det sågs genom att det framkom att funktionerna och designen skilde sig åt mellan kommuner, vilket ansågs kunna bero på att olika företag levererade/producerade e-förslagssystemen. Detta kan bero på att kommuner digitaliserar sin verksamhet på olika sätt. Vissa kommuner kan till exempel låta ett företag hantera all digitalisering, som webbplats och e-tjänster, medan andra kommuner i stället upphandlar ett nytt företag för en ny e-tjänst. Kanske kan det bero på att inte alla företag levererar e-förslagssystem och därför måste eftersökas genom upphandling. Detta medför att e-förslaget, som är ett digitalt verktyg men också ett demokratiskt verktyg, ser olika ut hos kommuner. Är detta något som spelar roll? Denna kanske oförutsedda skillnad, där e-förslagen hos kommuner ser olika ut på grund av olika design och funktion hos digitala företag, skulle kunna spela en roll om det har en betydelse för hur medborgardialogen fungerar. En viktig demokratisk princip är jämlikhet och med digitalisering kommer nya sätt att göra saker på. Vi vet att företags e-förslagssystem ser olika ut i funktion och design och dessa skillnader skulle kunna påverka medborgardeltagandet och -inflytandet. Frågan som kommer är om detta kan ha betydelse för demokratin och det bör skapas en medvetenhet kring.

Vad är vital demokrati?

Begreppet har använts i olika sammanhang för att ge demokrati en extra dimension. Vad betyder då demokrati och vitalitet?

Vad är demokrati? Demokrati kan se olika ut beroende på vilket land man bor i, men något som är gemensamt är förståelsen av demokrati som demos, som betyder folk, och krati, som betyder styre, och därmed folkstyre. Enligt Sveriges Riksdag är demokrati är en grundtanke ”att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val”. Demokrati kan ytterligare förstås utifrån idealmodeller. Det går att säga att det finns tre sådana, representativ demokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. I den representativa demokratin väljs representanter av åt och åt medborgare som ska driva politik under en tidsbestämd period, om de inte lyckas göra det på ett tillfredsställande sätt kan medborgare byta ut dem vid nästa val. Nästa ideal, deltagardemokrati, kan delas upp i steg. I det första steget kan vi förstå demokrati som antingen politiska påverkansförsök eller direktdemokrati. I direktdemokratin kan det handla om att representanterna inte längre tar avgörande beslut eller inte alls finns med i den politiska processen. Idag finns många direktdemokratiska element men som oftast har inslag av rådgivande metoder, dvs. representanterna har utslagsröst, ett exempel är folkomröstningar. Politiska påverkansförsök kan delas upp i namninsamlingar och protester, demonstrationer och manifestationer. Namninsamlingar kan till exempel vara folkinitiativ men finns också som metod i e-förslag. Protester, demonstrationer och manifestationer utgörs ofta av människor som samlas i utemiljöer men kan också ta konstnärliga former. Att använda sociala medier är väldigt vanligt. Det tredje idealet kallas samtalsdemokrati och sker då människor samlas och tillsammans diskuterar och kommer fram till vad som är bra att göra. Exempel är medborgarråd.

Vad betyder det då om något är vitalt, eller har en vitalitet? Ordet vital betyder enligt svenska ordlistan ”full av liv och kraft, livaktig; spänstig” (SAOL 2022).

Vad är vital demokrati? Det skulle kunna innebära att demokratin är livfull och betyda en föränderlig demokrati som är beredd att ändra sin form beroende på sin omvärld. Men exakt vad en vital demokrati innebär kan vara svårt att veta och någon exakt definition finns nog inte. Begreppet är beskrivet och använt i olika sammanhang och av det går det att förstå att det inte finns någon enhetlig definition av vad en vital demokrati är eller bör utgöra. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet är ett recept för en vital demokrati kapabla medborgare, pluralism, demokratins spelregler, att värna valdemokratin och att föra demokratistatistik. ”Huvudbudskapet är att aldrig sluta mäta vad medborgarna tycker och tänker om demokratin, om demokratins aktörer och spelregler, att förstå att demokratin aldrig är färdigbyggd utan att det krävs omvårdnad, systematiska studier av hur den representativa demokratin mår och utvecklas, det är en viktig pusselbit i samtalet om vital demokrati som aldrig får tystna” (Ekengren 2021).

I en proposition 2013 av Sveriges Regering, som då styrdes av Alliansen, med namnet ”Vital kommunal demokrati” föreslogs ändringar i den politiska processen genom ändringar av partistöd i kommuner och landsting, en ny minsta nivå för fullmäktige i små kommuner, ändrad mandattid för fullmäktige efter val, möjlighet att delta på distans och återkallelse av nämndpresidiernas uppdrag (Prop. 2013/14:5).

Bo Rothstein, statsvetare vid Göteborgs universitet, menade att vi kan ”vitalisera demokratin genom att säkra och öka kvalitén i den offentliga förvaltningen” Resonemanget bygger på att den offentliga förvaltningens kvalitet är sannolikt den viktigaste faktorn till demokratiers legitimitet och hög kvalitet är nog också det viktigaste för att ett samhälle ska kunna skapa socialt kapital vilket är lika med välfärd. Han uttryckte dock att han inte stött på begreppet vital demokrati tidigare eller sett andra statsvetare använda det. (Rothstein 2021)

På detta sätt skulle vitalitet kunna betyda en mängd olika saker när vi pratar om demokrati. Det finns ingen enhetlig definition av vad det innebär. En sådan kan rikta in sig på medborgare och den representativa demokratin i stort, förändringar i den politiska processen och kvalitén i den offentliga förvaltningen. Detta projekt, den vitala demokratin, är tänkt att fortsätta undersöka demokratin genom att titta på förändringar, nya arbetssätt och nya former för medborgardeltagande och inflytande. Detta görs med fördel genom att synliggöra demokratin som den ser ut med fokus på den representativa demokratin. I denna går medborgare till val vart fjärde år och väljer representanter samtidigt som det går att påverka politiken mellan valen genom medborgardialoger.

Det finns en missnöjdhet med politiska- och samhällsinstitutioner. Det kan vi lära oss av SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, som gör undersökningar om hur demokratin mår. Detta har Humanisterna som underlag i sitt projekt om Vital demokrati. Vi vet till exempel att förtroendet för politiker sjunker, att nöjdheten med demokratin sjunker, de som tycker att Sverige utvecklas åt fel håll blir fler och fler och de som tycker att det går åt rätt håll minskar. Vi ser också hur förtroendet för Riksdag, Kommunstyrelserna, Regering och politiska partier minskar och förtroendet för samhällsinstitutioner såsom radio/TV och dagspress är lågt och sjunker något. Intresset för politik är stort hos Sveriges befolkning men färre vill vara med i ett politiskt parti.

Med detta som bakgrund går det att fundera om demokratins former som de ser ut idag är tillräckliga och vad som behövs för att fler ska känna sig inkluderade politiskt. Hur ser dessa former för demokratin ut och vilka förändringar ser vi idag? Den Vitala Demokratin ämnar synliggöra dessa förändringar med förhoppning att fler ska vilja delta politiskt och själva bli politiska aktörer.